Historia om Gryta och Säfva


Gryta socken ligger mellan Alstasjön, Örsunds-ån
och Låstaviken i söder mot Fröslunda, Girista och Fittja socknar,
vidare Säfva-ån i öster mot Balingsta, Hagby i nordost,
Tibble i nordvest, Nysätra i vester, och upptager 0,305 qv. mil
land. Mot nämda här sammanflytande åar är jemn bygd, temligen
trång vid Örsunds-ån; det inre landet har mycken berg- och
skogsmark, ej alldeles utan skog. Rådande jordmån på slättbygden
är lera; jemte åkerbruk, såsom hufvudnäring, idkas något
fiske. Hemmantalet är 40 1/2 oförm., 36 5/8 förm., hvaraf 10 3/4 skatte,
12 krono, 13 7/8 frälse. Folkmängden år 1840 var 734, på 140
hushåll, år 1848: 750. -- Landsvägen från Upsala till Westerås
går här från Säfva gästgifvaregård, tillika häradets tingställe,
1 3/4 mil från Upsala, åt sydvest till Örsunds bro och förut omtalade
bytesplats, der ock en väg till Sala går af åt vester utefter
ån; en mindre väg går från Säfva åt söder och öster till
Balingsta. Kyrkan ligger i sydost, ej långt från Örsunds å,
o. 2 1/4 mil från Upsala.

Gryta nämnes 1314 såsom hörande till Hagund, kallas
ock Grøta år 1317. Det är nu annex till Girista i Lagunda
härad; kaplaner förekomma, ej utan afbrott, från 1593. Kyrkan
är ursprungligen gammal, af gråsten, med torn, ombygd 1578,
reparerad 1837, och har åtskilliga adliga epitaphier, hvaribland
ett öfver öfverste C. G. Grisbach (d. 1728). -- Runstenar skola
förekomma vid båda åarnes stränder, en inåt landet vid Björnamo.

Gårdar: Grytagård, s. o., nära kyrkan, 4 mantal krono säteri,
majorsboställe. -- Salnecke, vester om kyrkan, 4 m. berustadt säteri,
gammal gård, kallad Salcandæki år 1302, då det genom byte tillföll
Sko kloster; det synes dock ha återkommit i verdsligt frälses hand,
men sednare tillhört S:t Clara kloster i Stockholm, derpå erkebiskopen
i Upsala, efter reformationen kronan; förekommer såsom af K. Gustaf II
gifvet till v. Dijk, sedermera åt Tottler, af Dr. Christina 1641
åt bergmästaren Grisbach, hvilkens slägt kanske hade det ännu på
1700-talet; egdes af den bekanta landthushållaren v. Asp till 1769,
af gr. Spens o. 1825; och 1849, jemte 1/2 m., af Gyllenadler. Det
har en ovanligt hög och smal åbyggnad af sten. -- Höija, ännu
vestligare, på sluttningen af åsen vid Örsunds bro, 1 1/2 m. frälse säteri,
nämnes under K. Gustaf I:s och Johan III:s tid, synes sednare
ha tillhört en Sparre, men från 1700-talet grefl. slägten Spens, som
ännu eger det, jemte 2 1/8 m. frälse. -- Örsunda såg och qvarn, v.,
lyda under Hessle i Fittja. -- Kaplansbol 3/4 m. i Ransta. -- Ransta
qvarn. -- Säfva by, n., med gästgifvaregård. -- Orcke, n. vid Säfva-ån,
1 m. frälse säteri, har tillhört slägterna Sabel o. 1640, Bjelke,
Rosensköld o. 1740, Littorin o. 1820, är nu deladt. -- Namnen
Hua (Höja), Siuwat (Säfva) m. fl. förekomma 1220, Sæwia och Ørasund
o. 1300.

Author: Wilhelm Tham

 

 

 



Copyright © 2005 Last updated January 14, 2006